Risk för miljardkostnader kopplat till EU:s klimatkrav

Sverige riskerar betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

I pressmeddelandet från IVL (22 juni 2026) säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL: – Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Underskott på 11 miljoner ton enligt regeringens bedömning

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka en del av gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Sverige kan använda maximalt 5,2 miljoner ton via denna flexibilitet.

Lars Zetterberg uppger i pressmeddelandet att detta innebär en förlorad intäkt för Sverige eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas: – Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att möjlig EU ETS-flexibilitet räknats av återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. Analysen beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL beskriver att många medlemsstater har underskott, vilket gör både möjligheten och kostnaden osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen blir det en ränta-på-ränta-effekt med ytterligare uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

IVL lyfter även risken för ekonomiska sanktioner. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Bakgrund: rapport beställd av WWF

Underlaget bygger på rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.