Fler mätningar visar trender i nedskräpningen

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt organisationen visar nationella mätningar för första gången hur skräpet har utvecklats över tid – och i stadsmiljö syns en minskning mellan 2023 och 2025.

I en Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra uppger 73 % av svenskarna att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

30 % mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

Enligt rapporten har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Håll Sverige Rent kopplar utvecklingen till bland annat lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor.

Exempel på skräpföremål som minskat i stadsmiljö (2023–2025):

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar i städer

Trots att rökning minskar och antalet fimpar gått ner, är nikotinprodukter fortfarande vanligast i svenska stadsmiljöer, enligt den nationella skräpmätningen 2025:

• Fimpar: 46 % av allt skräp
• Snus: 23 % av allt skräp
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

För snus syns ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns enligt rapporten en minskande trend för både fimpar och snus.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera nivån i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om resultat från den nationella skräpmätningen till ett exempel: en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana innebär att man passerar över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet består

Pressmeddelandet beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent uppger även att nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten visar stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: 832 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det är 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: 15 skräpföremål per 100 meter strand (median 2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här uppges mer skräp kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Enligt rapporten förekommer också förpackningar från godis, snacks och mat.