Vägnätet i bättre skick – stora skillnader mellan länen

Det statliga vägnätet i Sverige blir allt bättre och underhållsskulden för vägbeläggningen väntas minska under de kommande tio åren, enligt Transportföretagens analys av tillståndet för de statliga vägarna. Samtidigt pekar analysen på fortsatta utmaningar, bland annat stora regionala skillnader och att närmare var fjärde vägtrumma har brister.

Mindre andel vägar i dåligt skick

Enligt Transportföretagen har andelen statliga vägar som är i dåligt eller mycket dåligt skick minskat med tre procentenheter sedan 2023, efter att tidigare ha ökat stadigt.

Underhållsskulden för vägbeläggningen beräknas nu uppgå till cirka 8,1 miljarder kronor. Om utvecklingen fortsätter bedöms skulden kunna minska till 5,1 miljarder kronor år 2035. Det skulle, enligt pressmeddelandet, innebära att över 90 procent av det statliga vägnätet då är i tillfredsställande, bra eller mycket bra skick.

– Det är mycket positivt att vi nu ser en utveckling där vägarnas skick successivt förbättras. Trafikverket har fått rekordstora tillskott för vägunderhåll och har därmed bättre förutsättningar att arbeta mer långsiktigt, minska andelen vägar i dåligt skick och säkerställa att vägnätet fungerar för både näringsliv och arbetspendling i hela landet, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.

Vägkropp och rekonstruktion ökar den totala skulden

Transportföretagen framhåller att vägnätets funktion inte enbart avgörs av beläggningen, utan även av vägkroppens skick. Om rekonstruktion av vägkroppen för vägar med behov inkluderas beräknas underhållsskulden till 14,8 miljarder kronor (i 2023 års prisnivå).

Län med högst och lägst andel vägar i mycket dåligt skick

Analysen visar fortsatt stora regionala skillnader. Jämtland, Dalarna och Västernorrland uppges ha högst andel statliga vägar i mycket dåligt skick, medan Västmanland, Östergötland och Uppsala har lägst andel.

Första mätningen av vägtrummor: 23 procent har brister

För första gången ingår även vägtrummornas tillstånd i analysen. Vägtrummor beskrivs som viktiga för bland annat avvattning, bärighet samt skydd mot erosion och översvämning.

Av de drygt 200 000 vägtrummor som kunnat analyseras bedöms 23 procent ha brister. Ytterligare 3,8 procent uppges ha åtgärdsbehov på sikt.

– När vägtrummorna inte fungerar kan konsekvenserna bli mycket allvarliga och i värsta fall orsaka vägras och omfattande skador på vägarna. Därför är det viktigt att inventeringen fortsätter och att brister åtgärdas i tid, så att vägnätets robusthet kan stärkas och riskerna minska för större skador, säger Jonas Hagelqvist.

Här är andelen vägtrummor med brister – län för län

Kan behövas mer resurser framåt

Transportföretagen bedömer att framtida trafikökningar kan öka nedbrytningstakten i vägnätet och därmed förstärka behovet av fortsatt resursförstärkning och rätt prioriterade underhållsåtgärder.