BräckeNytt

Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet äter av inkomsten

Kartläggning: Stora skillnader i hur mycket villalånet äter av inkomsten
Pressbild: Ej angiven (ingen fotograf angiven i pressreleasen)

Landshypotek Banks analys visar stora skillnader: 41% i Solna – runt 3% i flera kommuner i norr.

Annons

Så stor del av inkomsten går till villalånet – stora skillnader i landet

En ny analys från Landshypotek Bank visar att hushållens villalånekostnader som andel av nettoinkomsten varierar kraftigt mellan olika kommuner och län. I topp hamnar Solna, där ett genomsnittligt hushåll enligt beräkningen lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan flera inlandskommuner ligger runt tre procent.

Stockholmsområdet sticker ut

Landshypotek Bank lyfter särskilt fram Stockholmsområdet som mer ansträngt i kalkylen:

  • Solna: 41 procent av nettoinkomsten
  • Sundbyberg: 40 procent
  • Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner i norr

I andra änden av skalan uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lånet för en genomsnittlig villa i:

  • Åsele
  • Malå
  • Kramfors
  • Överkalix
  • Sorsele

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent. Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger enligt analysen på 22–23 procent.

Lägst andel uppges finnas i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.

Så har beräkningen gjorts

Enligt Landshypotek Bank bygger beräkningarna på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik samt en kalkyl med:

  • 75 procents belåningsgrad
  • 3 procents bolåneränta
  • 2 procents amortering
  • Beräkning efter ränteavdrag
  • Inkomster baserade på SCB:s medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster
Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi