BräckeNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och något mindre än i Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt och något mindre än i Europa – fram till momssänkningen.

Annons

Matpriserna efter prischocken 2022–2023

Efter de kraftiga uppgångarna 2022–2023 har matpriser fortsatt att stiga i Sverige, men i en takt som enligt Länsförsäkringar ligger inom normala ramar. I en genomgång av prisutvecklingen fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 bedömer bolaget att ökningen de senaste åren varit i nivå med den generella inflationen – och något lägre än i jämförbara EU-länder.

För hushåll även i Bräcke kommun innebär slutsatsen att de fortsatt höga priserna främst handlar om en hög prisnivå efter tidigare års prischock, snarare än en ovanligt snabb ökning under de senaste tre åren.

5–6 procent upp från våren 2023 till momssänkningen

Enligt pressmeddelandet ebbade den skenande prisutvecklingen ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, uppges matpriserna i Sverige ha fortsatt upp med cirka 5–6 procent.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, säger:

– Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala.

Sverige i linje med – eller något lägre än – övriga Europa

Länsförsäkringar jämför också med utvecklingen i euroområdet och EU. För perioden mars 2023 till mars 2026 visar deras sammanställning att ökningen i Sverige varit lägre än i både EMU och EU.

PeriodSverige (livsmedel)Sverige KPIEMU (livsmedel)EU (livsmedel)
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

I pressmeddelandet säger Alexandra Stråberg att svenska matpriser, sett över den senaste treårsperioden fram till momssänkningen, stigit omkring 7 procent – jämfört med 8–9 procent i övriga Europa.

Annons

Före pandemin steg matpriserna snabbare än inflationen

Länsförsäkringar lyfter även en längre jämförelse: under perioden januari 2010 till januari 2020 ökade priserna på livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige med 19,3 procent, medan konsumentprisindex (KPI) steg 10,7 procent.

Momssänkningen ändrar bilden

Genomgången avser prisutvecklingen fram till april 2026, det vill säga före momssänkningen. Om momssänkningen räknas in blir bilden enligt Länsförsäkringar en annan.

– Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig,

Pressmeddelandet konstaterar samtidigt att debatten om matpriser sannolikt fortsätter, eftersom prisnivån fortfarande är hög efter prischocken 2022–2023. Alexandra Stråberg pekar även på osäkerhet framåt, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Om underlaget

Matprisuppgifterna avser KPI-kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat). Länsförsäkringars granskning bygger på statistik till och med april 2026 och är gjord för att belysa prisskillnader före den svenska momssänkningen. Källor som anges är SCB, Eurostat, FAO, Macrobond och Länsförsäkringar.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi